Paris är en stad som aldrig upphör att fascinera trots alla förändringar som staden genomgått. Dess artistiska och politiska historia som fortsätter vara en källa till attraktion för många turister och resenärer; i Paris har gatorna en historia av romaner och dikter, filmer, målningar och konst och folk som Picasso, Baudelaire, Godard och Francoise Hardy har bott eller bor här. Det praktiska med Paris är också att man enkelt kan ta sig fram till fots under hela året, även under vintern. Med något extra på kroppen är man redo för att vandra runt på gatorna, se på husen och stadsdelarna och förlora sig bland alla andra människor. Om du åker till Paris kan du dessutom hitta några av de bästa bagerierna i Europa. Här får du en kort lista över de bästa bagerierna och konditorierna i Paris som du bara inte får missa.

Du Pain et des Idees är ett av de bästa bagerierna och konditorierna i hela Paris och har dessutom funnits ända sedan 1889 i centrum av staden. I detta bageri kan du tveklöst finna underbara baguetter, croissanter, precis som bakelser, kringlor av stor variation och smak, allt med full respekt för klassiska recept av dessa läckerheter. Smak och tradition förenar sig i detta bageri och konditori.

Ett annat fantastiskt “boulangerie” som du bör besöka är Le Quartier du Pain Pernety som också erbjuder en lång lista av fruktbakelser i olika färger och former. I detta konditori kan man njuta av det enkla men på samma gång sofistikerade bland de bästa franska efterrätterna. Det kan rekommenderas för födelsedagsbakelser och andra ceremonier.

Poilane är ett annat klassiskt bageri i Paris. En varierad lista av franska bröd och bakelser väntar dig på Poilane, vid sidan av att det finns möjlighet att köpa andra presenter vare sig det handlar om en fest, födelsedag och personliga firanden. På Poilane är det kvaliteten som går först, och man kan hitta kex och andra läckerheter, vare sig det handlar om vete eller grahamsmjöl, allt utarbetat med finess och en speciell stil. Leta särskilt efter de chokladprodukter som finns.

Raoul Maeder är ett av de konditorier som är mest “chic” som går att finna i Paris. Sedan 1957 har detta konditori haft en familjetradition när det gäller att förbereda några av de bästa bakelserna, bröd, kringlor, bland flera andra produkter, vilket gjort stället känt även internationellt.

Bland dessa exklusiva konditorier och bagerier går det också under din vandring i Paris att hitta små bagerier som erbjuder ett brett utbud av liknande produkter och långa varierade listor. Tveka inte att ta chansen att köpa några av dessa läckerheter för det är verkligen värt det, och allt detta med en god kaffe eller cappuccino. Du kommer också att hitta i nästan varenda gathörn i det gamla Paris ett konditori som väntar på dig. Det viktiga är att utforska staden när du är på drift där och ge dig hän till det äventyr som väntar på dig i Paris.

Alexa Ray

Hitta lägenheter i Paris och njut av denna vackra stad. Paris har mycket att erbjuda och något för alla kulinariska smaker. Låt dig fångas bland de vackra gatorna och dess rika historia.

Kontakta mig 

Översatt av: Kristian Lönner

Denna kraftiga amerikanska bluesrockduo, Black Keys, som spelar i sala Zenith i Paris den 25 januari (http://www.zenith-paris.com/index2.php?s=1&k=&p=1) håller på att inte bara bli ett av de viktigaste amerikanska banden utan också ett av de band som skördar störst framgång när det gäller försäljning. Trots detta så kan de enda två medlemmarna, gitarristen och sångaren Dan Auerbach och trummisen Patrick Carney gå ut och handla eller ta ett glas ute en lördagskväll och samtidigt vara säkra på att nästan ingen kommer att känna igen dem.

För klättringen mot toppen har varit oväntad, förvånande, gradvis och hemlighetsfull för denna grupp från Akron, Ohio, vars totala förakt mot bilder gjorde att omslaget till deras mest sålda album till denna dag och som varit det senaste ända tills den helt nyligen komna El Camino (producerad precis som den hyllade Attack and Release från 2008 av den högt värderade Danger Mouse), det magnifika albumet Brothers, karaktäriseras av att bara ha en enkel mening (i vita bokstäver, med undantag från bandnamnet som står skrivet i rött, över en svart fond inramad av smala vita border) “Detta är ett album av Black Keys. Namnet på detta album är Brothers”.

Paradoxalt nog visar det sig än en gång att avsaknaden av bilder också skapar bilder och det är absurt att tänka sig, men albumet vann i år en Grammy för bästa omslag.

I sin hemstad Akron, var Auerback (vars halva familj var judiska polacker och dessa blev nästan helt utrotade av nazisterna under andra världskriget) och Carney så pass konstiga typer och så bortkopplade från övriga världen att det närmast var förutbestämt att de, trots att de inte hade mycket gemensamt till en början mer än att de byggde modeller hemma, skulle bilda ett rockband. Under den här tiden lyssnade Auerbach bara på det allra märkligaste och de mest obskyra grupperna inom blues och hiphop, och Carney som bara lyssnade på ny indiemusik och försökte spela cool lämnade gitarren eftersom han spelade så dåligt trots att han tagit lektioner och gick istället över till trummor, ett instrument som han sedan första början helt lärt sig på egen hand (och han har aldrig någonsin köpt en tidning om temat där han själv inte medverkar). För Auerbach är det just där som hans styrka som slagverkare ligger: “Han vet inte ens hur man skapar en normal rockrytm. Det finns killar med betydligt bättre teknik som arbetar som försäljare i skivaffärer, men ingen har ett så originellt sound”.

Deras första konsert, som hölls på en krog i Cleveland 2002, sågs av åtta personer och genererade inkomster på totalt tio dollar, vilket under långt tid uppfattades som helt makalöst eftersom de emellanåt körde hundratals kilometer bara för att spela på ett ställe där ingen kom för att höra dem.

Paul Oilzum

De upptäcktes av John Peel strax innan han dog och är för tillfället en av de mest intressanta grupperna på uppgång, och live är de oförglömliga underhållare. Missa inte denna emotsedda konsert när du hyr lägenheter i Paris

Kontakta mig 

Översatt av: Kristian Lönner

Fram till den 15 januari ställer La Maison Rouge i Paris ut Mémoires du futur, la collection Olbricht. Verken som ingår i utställningen tillhör Thomas Olbrichts samling och det är första gången som de visas i Frankrike, samtidigt som samlingen från Antoine de Galbert visas upp på Me Collectors Room i Berlin, som ett slags utbyte och skapande av dialog mellan samlare som förälskat sig i det vackra.

Utställningen som satts samman av Wolfgang Schoppmann och Georg Laue de la Wunderkammer utforskar de egenheter som gör alla samlingar till en helhet, det som är värt att framhäva när det gäller den eklektisk karaktär som Olbrichts samling har. I denna samling finns det en intention som inte bara är att forma en tydligt definierat linje kring konsten utan också förena verk som reflekterar skönheten i det mänskliga skapandet genom universella teman som döden, religionen, erotiken, skörheten etc.

Thomas Olbricht är endokrinologen och biokemisten som ägnat en stor del av sin tid åt att samla på konst och skapa en plats där man kan genomföra utställningar av olika samlingar, Me Collectors Room. Bland de verk som ingår i hans rika samling finns oljemålningar av Daniel Richter, John Currin, Sigmar Polke, Franz Gertsch bland flera andra. Det finns också äldre verk av Durero, Schongauer, Goya och Caillot. Samlingen av fotografier innefattar verk av Robert Capa, Diane Arbu, Lisette Model och Cindy Sherman. Även installationer av Elmgreen och Dragst, Marc Quin, Giampaolo Bertozzi och Stefano Casoni ingår i samlingen.

Olbricht började sin bana som samlare i unga år. Hans första samlingar gällde frimärken som han tog hand om och nitiskt bevarade. Senare blev det olika föremål innan han till sist började med konst. Sedan 1990-talet har hans samling ökat i antal och innehåller nu 3000 verk av 250 olika konstnärer, vilket gör den till en av de viktigaste samlingarna i Europa.

En intressant del av samlingen som visar på Olbrichts syn på konsten är “Nyfikenheten kabinett”, som består av diverse objekt som temporärt korsar varandra. Bland dessa saker finns kranium, elfenbensfigurer som tillhört monarker och objekt som symboliserar döden. I detta kabinett finns allt det som konsten handlar om: livet, döden, erotiken. Därför har detta blivit till ett stående konstverk i hans utställningar.

Olbricht har ett aktivt intresse i att göra Me Collectors Room till en plats som inte bara är ett privat museum som tillvaratar hans samling, utan till ett konstlaboratorie öppet för utställningar för andra samlare från olika delar av världen, vilket skapar en dynamik och som öppnar dörrar till möjligheten att lära känna och uppskatta meningen med att bevara konst för framtiden.

Det är mycket intressant att närmare lära känna denna vackra samling av verk som går över olika tidslinjer, artistiska strömningar, stilar och som intuitivt fortsätter sökandet av det estetiska skapandet.

För mer information: http://www.lamaisonrouge.org/spip.php?article763&date=cours

Nancy Guzman

Det finns inget mer romantiskt än att tillbringa några januaridagar i en lägenheter i Paris för att helt och full njuta av staden och falla till föga inför lockelse att gå på alla härliga evenemang och konstutställningar som denna stad kan erbjuda under hela året.

Kontakta mig 

Översatt av: Kristian Lönner